Författararkiv:Alf Agdler

Det här inlägget är för prenumerant Skriv din e-post … Prenumerera

Det här inlägget är för prenumerant Skriv din e-post … Prenumerera

Det här inlägget är för prenumerant Skriv din e-post … Prenumerera

Torparen och timmermannen Johan Larsson (1835-1912) och hans hustru Margareta Pehrsdotter (1842-1909) gifte sig i Holme i Ångermanland 1859. Familjen blev minst sagt barnrik med hela 17 barn födda av samma hustru. Men så var Margareta endast 17 år när hon födde det första barnet, knappt en månad efter vigseln. Efter en tid flyttade familjenFortsätt läsa ”FARMOR var ett av 17 barn”

Idag vet inte alla vad en kakelugnsmakare var. Utan att gå in på detaljer var det en man som tillverkade kaklet i en kakelugn och även monterade det på plats. Det var ett aktat hantverksyrke. År 1846 födde 20-åriga pigan Karolina Kristina Ersdotter en oäkta son som döptes till Anders. Han växte upp i WängeFortsätt läsa ”FARFAR – den högfärdige kakelugnsmakaren”

Ju äldre man blir desto närmare kommer man sina förfäder. Det är som om de kallar på en från sina kistor och askurnor. Berätta om oss för den som vill lyssna. Det är precis vad jag tänker göra i ett antal betraktelser över mina förfäder. Att denna den första av dem handlar om min morfarFortsätt läsa ”MORFAR som inte kunde simma”

Av ALF AGDLER I likhet med många samtida unga män bar Adolf Hitler mustascher. Först en sorts knävelborrar kokett uppsnurrade med vax och till slut den lilla fyrkant under näsan som också var ett av Chaplins attribut. Det påstås till och med att Hitler var så förtjust i Chaplins filmer att han lånade mustaschen frånFortsätt läsa ”HITLERS MUSTASCH”

Min debut som diktare skedde 1956. I ett av sina sista nummer publicerade litterära tidskriften All Världens Berättare en av mina dikter med titeln ”Men myggen förtar de älskandes glädje”. Dikten är en hyllning till den fria kärleken men i än högre grad till kärleken i det fria. Med sommarens intåg ersatte många i minFortsätt läsa ”Mygg och erotik”

Fräcka folkliga visor har länge intresserat mig, kanske ända sedan tidiga år. När min dragspelande far tröttnat på ”Avestaforsens brus” och tagit sig ännu en sup hände det att han övergick till några takter av ”Rullan går på Bomans vind”. Senare i livet återhörde jag den och många andra ”fula” svenska folkvisor tolkade av BengtFortsätt läsa ”Fri kärlek i Skottland”